Vår politik i fem enkla punkter:

1. Vi vill arbeta för att Sverige och EU återgår till Didot-systemet.
   Vi anser att detta är ett mycket mer naturligt typografiskt måttsystem. Övergången senare år till Pica och även helt tumbaserade mått har skett i det fördolda och styrts av amerikanska intressen. Ciceron är mer naturlig och varmare, jämför t.ex. med den uppskruvade stämningen på 440 Hz för tonen A i musikvälden. Möjligtvis kan Storbritannien och Irland undantas av historiska skäl.

   ← Dölj texten
   

   Vem var Didot och varför är det viktigt?

   François Didot (1730–1804) var en fransk boktryckare som 1785 introducerade ett mer standardiserat sätt att mäta graden, d.v.s. storleken på bokstäverna helt enkelt. Det fanns sedan tidigare ett måttsystem skapat av Fournier där även namn användes på de olika graderna istället för som idag siffror och basen på måttsystemet var fot. Didot utgick från 1/6 en kunglig fransk tum vilket motsvarar 4,5108 mm, oftast avrundat till 4,51 mm. Ciceron delades sedan in i 12 punkter. De lärde tvistar och det egentligen var Fournier som gjorde det mesta arbetet, men det får vara osagt. Tilläggas kan att typografer och sättare än i våra dagar ibland kallar de olika storlekarna vid namn, precis som på 1700-talet.

   Med tiden började Europa använda Didots cicero som standard (även ibland kallad ”pica”), emedan engelsmännen, som de brukar, baserade sina typografiska mått på den imperialistiska tummen. De två systemen levde vid sidan av varandra, precis som vi räknar i meter medans britter och amerikaner tänker i tum.

   När Desktop Publishing kommer i slutet på 80-talet börjar det spåra ur. Till en början kan programvarorna köras med både cicero och den amerikanska motsvarigheten. Men ganska snart så blir det förhärskande måttet en ”DTP-pica” en ny pica som motsvarar 1/6 modern tum ≈ 4,23 mm vilket inte heller det stämmer med den tidigare amerikanska pican som var 4,2175 mm baserad på en äldre tum.

   EU återstandardiserade Didot-måttet 1973 till 0,375 mm (3/8 mm) vilket motsvarar en cicero på exakt 4,5 mm, men i praktiken har detta inte fått någon genomslag eftersom de amerikanska måtten baserade på en tum på 2,54 mm har tagit över helt. Många försök har genom åren gjort med att basera typografiska mått på metern, men inget har fått något större genomslag.

   Typografiskt Initiativ vill att Didots cicero ska användas som typografiskt grundmått, precis som vi idag använder den franska metern för övriga mått. Vi kan acceptera att EU-ciceron från 1973 används med 4,5 mm som bas och punkten som 3/8 mm. Galenskapen med amerikanska mått har pågått i snart 40 år och nu är det nog.

   Vi jämför detta med musikens värld när ettstrukna A sedan länge har fått en något av en standard de facto på 440 Hz, medan det vore mer naturligt för oss att stämma A i 432 Hz, det som även ibland kallas ”Verdis A”. Skillnaden på 440 och 432 Hz är ungefär en halv halvnot grovt avrundat, men gör att äldre verk inte alls låter som de är tänkta i dagens standard på 440 Hz.

   
    
2. Typografi bör ingå i svenskundervisningen i skolan.
   Korrekt typografering är en lika viktig del av det skrivna ordets språkdräkt som texten i sig. Med dagens avancerade typografiska utrustning som finns till var mans förfogande tycker vi det är viktigt att man redan i skolan får lära sig korrekta citationstecken, indrag och typsnittsval et cetera.
   Läs mer om vårt manifest för utbildning →
    
3. Nej till harmonisering av nationella typografiska skillnader.
   I världen talas och skrivs olika språk, lika naturligt som att språken är olika, lika naturlig bör det vara att varje språks typografiska egenheter värnas och bevaras. Vi ser idag hur angli- och amerikaniseringen dessvärre slår igenom på bred front med uppochnervända citationstecken, felaktiga minus samt även komma och tusental på ett felaktigt sätt.
    
4. Sverige ska ha en typografiminister.
   Vi ser att den goda typografins framtid är starkt hotad i dagens samhälle. Typografiskt Initiativ vill därför arbeta för att regeringen så snart som möjligt efter valet utser ett statsråd med särskilt ansvar för typografiska frågor och ett särskilt typografidepartement. Detta är oerhört viktigt för Sverige ska kunna bevaka typografiska frågor på ett internationellt och nationellt plan. Vi får inte glömma Public Service, där finns stora risker för typografisk undermålighet utan tydlig politisk styrning men samtidigt ofantliga möjligheter till pedagogisk typografisk utveckling.
    
5. Comic Sans bör förbjudas genom lag
   och liknande typsnitt med det. Vi är inga typografirasister, men någonstans går gränsen. Genom att genom lag förbjuda att vissa typsnitt säljs och används inom förvaltning, tror vi att nivån på offentlig typografi kan höjas avsevärt med så låg konstnad för samhället som möjligt. Typografidepartementet får särskilt ansvar att samanställa aktuella typsnitt och deras lagliga status, samt att polisanmäla typografiska brott. Med försäljning menar vi även OEM, d.v.s. att typsnitten automatiskt ingår i vissa programvaror. Vårt förslag är att givna typsnitt inte får användas i någon form av kommunal och statlig förvaltning heller inte inom landsting och regioner och bolag där kommun eller stat på något sätt har intressen. Vi vill inte påverka en den enskilda individens rätt att använda Comic Sans och dylika typsnitt, lagen ska endast gälla offentliga sektorn i ett första steg.